Reflektion...

Idag har vi suttit (el stått, vi kan höja och sänka skrivborden,hihi) på jobbet och reflekterat och reflekterat och lite mer reflektion... Över året som gått, vad hände, vad kan vi göra bättre, vad jag vill och ska göra och ändra på. Vad ska teamet göra, osv.. Har varit mycket som har snurrat idag kan man säga.

Jag kom hem snurrig av att ha använt hjärnan ( kanske tecken på att göra det fler ggr?). Tänkte då på, att reflektera över saker och ting gör man nog alldeles för sällan i det "vanliga" vardagliga livet. Ekorrhjulet snurrar bara på, vad ska vi ha till middag? Trött efter man har jobbat över kanske osv... Men att börja tänka lite på... Vad står jag just nu? Vad vill jag göra under detta året? eller denna månaden.. (Detta är nog mer planering...hmmm..) Men att ta sig en funderare på vad man kan göra bättre? Och få fram mer konkreta förslag på detta. Och nu pratar jag inte nyårslöften att sluta röka och gå ned i vikt. Utan mer "själslig utvärdering". Vad mår jag bra av? Och om jag inte mår bra? Vad skall jag göra för att må bättre?

Jag tror verkligen starkt på att om man älskar sig själv innerst inne... Det är först då man kan lämna ut hela sitt hjärta till någon annan och älska!

Och nu ber jag alla ärligt fråga sig själva den frågan. -Älskar jag mig själv? Visst låter det banalt, man kan fråga istället om jag -tycker om mig själv?, eller -är jag nöjd med mig själv? Det är en bit på väg iaf. Inte komma med en massa automatiska negativa tankar som poppar upp, -nej, men jag har gått upp i vikt, -mitt hår är risigt eller vad det än nu må vara för tankar som kommer. Börja med att utvärdera VARENDA automatiska negativ tanke som poppar upp i hjärnan! För dom finns där jag lovar, men man är så van att dom är där så man tänker inte på dom när dom "hälsar" på från ingenstans..

Hur ofta säger man -Typiskt mig! när man gjort något bra?

Efter en föreläsning (Eva Rusz som är livscoach och mental tränare) jag var på för ett tag sen nu, har jag ändrat mitt "tänk". Det här låter säkert helt sjukt, men på några månader har jag börja tänka på ett helt annat sätt. Jag märker en fruktansvärt stor skillnad hur jag reagerar på olika situationer. Dem automatiska tankarna är "nästan" borta. Men om någon skulle dyka upp, ifrågasätter jag mig själv, varför kom tanken, varför tänker jag så och vad kan jag göra för att inte tänka så igen..

Djupa reflektioner idag, men det kan behövas ibland.

Ha en skön tisdagskväll